Huliganism och Straff

Björn Eriksson, samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet, lyfter på DN debatt upp frågan om vad man skall göra för att minska huliganismen. Han gör det väldigt bra genom att belysa många aspekter som riksdagen "glömde bort" när de beslutade att anmälningsplikt skall införas för huliganer.

Som pappa gillar jag mest exemplet med vad ensamstående pappor skall göra om de måste gå och anmäla sig till en polisstation vid tidpunkten för matchen. Skall de tvingas att ta med sig sitt lilla barn till polisstationen... och till vilken polisstation skall de gå som har öppet kvällstid. Finns ingen i Blekinge (även om Mjällby AIF:s sillastrypare inte är kända för att slåss så...), då kan man väll inte tvingas att köra till Malmö för att anmäla sig 30 gånger/säsong+ extramatcher). I Stockholm om man håller på en klubb med både fotboll och ishockey får man lägga till minst 55 matcher mer.

Att i stället införa samma typ av straff som redan finns för personer som misshandlar sina fruar- dvs en typ av besöksförbud, tillträdesförbud i och runt arenan skulle decimera antalet huliganer som kan förstöra de fina sporterna. Att övervaka dem görs lätt med en fotboja, och där har ordningsmakten erfarenhet. Problemet är löst och folk kan våga gå på matcher igen.
Mycket bra tänkt, Eriksson, låt oss hoppas att riksdagen med inser det efter sommaruppehållet.