lördag 23 juni 2012

Alan Turing, hjälten som dog

Hur behandlar man en hjälte? En person som säkert räddade livet på flera hundar tusen människor genom sina matematiska kodbrytande maskiner som var föregångarna till våra datorer. Hans maskiner knäckte den tyska enigmakoden, vilket enligt vissa beräkningar kan ha förkortat andra världskriget med upp till ett år.

Hur skall en sådan hjälte behandlas?

Det är en bra fråga, och man kan ju tycka att en så viktig person borde uppmärksammas på sin 100:de födelsedag, men letar man i de stora dagstidningarna så är det bara EN som uppmärksammar det. EN. Varför gör inte de andra det? Hans liv och död är så intressanta att det borde uppmärksammas av alla, särskilt i HBT-rörelsen och av de som vill synas där. Det är bara SvD som skriver en utmärkt under strecket-artikel om Alan Turings liv. I de andra stora nättidningarna lyser han med sin frånvaro (fast Google uppmärksammar honom i sin bannér).
Vill man veta vad de andra två stora dagstidningarna, Sydsvenskan  och DN, skrivit om Turing så blir det i deras bokrecension av boken Syndafall i Wilmslow av David Lagercrantz. Det verkar helt klart vara en bok värd att läsa, om man skall tro på vad som står, men den skulle lyftas fram nu, idag, även om recensionerna skrevs för tre år sedan...

Är detta rätt sätt att behandla en sådan hjälte? Nej, det tycker inte jag. Visst var hans arbete under andra världskriget hemligstämplat till 1974, men det är ju 38 år sedan, så nu borde det inte vara så bortglömt.


Vad som gör honom speciell 

Förutom att Turing var ett matematiskt geni och kom på det första artificiella intelligenstestet så var han även homosexuell och ateist. Född homosexuell, men ateist när hans bäste kompis dog, som han var kär i. Två egenskaper som alltid varit något staterna varit rädda för-Ateister eftersom de inte går att skrämma med helvetet om man inte följer den av gud tillsatte regenten, och homosexuella eftersom de är annorlunda, behandlas annorlunda och därför blir mer fritänkande.

Han geniala matematik gör att han borde vara en utmärkt företrädare för HBT-rörelsen, men inlägg en där verkar mest röra Lagercrantz bok från 2009. jag kan ha fel, och flera kanske har skrivit om honom, men google ger inte många träffar.

Det tragiska slutet

Turing dog för att han trodde på att hans hemland som han hade hjälpt så mycket skulle stödja honom när han blev bestulen. Han trodde på friheten och jämlikheten och berättade utan problem för rättsväsendet att den person som gjort inbrott hos honom var en kompis till hans pojkvän. När han sa det skrev han under sin egen dom. I domstolen hävdade han att det inte var olagligt att vara homosexuell, men han hade fel och dömdes därför enligt samma lag som Oscar Wilde dömdes enligt 57 år tidigare, vilken instiftades 1885 om "onaturlig otukt" (homosexuella kontakter). Han fick välja mellan fängelse eller östrogeninjektioner (sterilisering), och valde det sista. två år senare, 1954, tog han sitt liv genom att, liksom i hans favoritsaga snövit, genom att äta ett cyanidförgiftat äpple. Att inte orka leva eftersom ens eget land misshandlar en på det sättet för att man blir kär i andra vuxna personer är tragiskt. Det är nu snart 70 år sedan, men tyvärr så hängs och piskas homosexuella fortfarande i många länder. Det är en skam som alla borde protestera mot, båda heterosexuella (som jag) tillsammans med homosexuella och hela HBT-rörelsen. Ingen skall behöva dö för sin kärlek till andra (vuxna) människor.

Leve Turing, och alla vi som använder datorer borde då och då fundera på vilka personer vi har att tacka för  att vi kan sitta som vi gör. 
Tack Alan Turing!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar