måndag 24 september 2012

Nätmobbing, politik och åsikter

Jag satt och surfade runt och hittade en persons blogginlägg. Jonathan Lindborgs inlägg är rätt träffande för hur internet och vi har utvecklats när man snabbt och lätt kan få information.

Läser man inlägget så ser man att han har bytt mellan olika etablerade partier utifrån sin åsikt. Han har varit med i CUF och Socialdemokraterna, och har även haft vissa funderingar på Sverigedemokraterna. Han döljer inte det utan berättar istället på ett öppet sätt om hur hans politiska bana har varit. Sd är inte det ultimata partiet, men han har träffat trevliga personer och varit vän med den nu avlidna William Petzäll, då kan tankarna komma. Att han sedan blir trakasserad av Sd år 2011 för att "ha utövat våld mot nationella aktivister när han var maskerad" (vilket är en lögn) visar att han inte valde den vägen.

Att han sedan väljer att lämna Socialdemokraterna ser inte ut att vara ett partipolitiskt beslut utan ett demokratiskt! Han var van vid en plattare organisation, men S är mer kända för gubbvälde.

Nu öppnar han dörren för Piratpartiet. Jonathan gör just vad jag har sagt till alla som jag känner inför val: Välj det parti som har minst antal dåliga saker i sitt partiprogram (men glöm inte fråga om de saker som inte står i programmet), och nu har han följt den tråden mot en fråga som ligger honom och mig varmt om hjärtat- Integriteten på internet och open source, fri kunskap.

Tiden när man var bunden till ett parti hela livet har kanske tagit slut nu.

Internettrakasserier

Det som jag tycker är konstigt i hela denna story är när personer som debatterar går från att diskutera åsikter till personangrepp. Jonathan är nog bara ett av internetoffrena för detta, men det var han som jag upptäckte. Eftersom han valde att byta parti har någon/några blivit arga och lägger ut förtalssidor nätet om honom i hans eget namn. Det är antagligen några ungdomar från något ungdomsförbund (finns tre att välja på) som är för omogna för att våga ta en saklig diskussion i frågan, vilket jag tolkar som att de är rädda för en renhårig debatt som de bara kan förlora.

Den viktiga frågan här är vad man som debattör skall behöva stå ut med för att kunna våga säga sin åsikt under eget namn. När folk inte inser att de genom förtalstexter bryter mot lagen och kränker en person, då kan man fundera på vilken typ av åsiktsdiktatur de är ute efter. Jag kan ge många exempel på diktaturer (och läser ni mina poster så hittar ni en del av dem), och dit vill inte jag att Sverige skall komma. Alla har rätt till sina egna åsikter, men man har inte rätt att uttrycka sig så att man kränker en annan person (Däremot så är det inte att kränka en annan person att säga att ett parti eller en religion är dålig och varför, eller att man väljer ut vissa delar av en religion och säger att det är förkastligt, vilket jag har gjort om islam och deras kvinnoförtryck-De enda som kan känna sig kränkta av det uttalandet är de som vill ha sina fruar som slavar...). Det är den svenska lagen som gäller här.

Framtiden

Tyvärr så får vi nog lära oss att leva med att vissa personer med brister i personligheten inte inser när de gör fel som hoppar på en person anonymt och utger sig för att vara han (vilket jag själv har råkat ut för när en person stal min profilbild på facebook och försökte kalla sig för mig...). Självklart vill man sätta dit dem, men om man skall gräva i IP-nummer med mer så kommer vi in på integritetsfrågor som kan bli på gränsen till ett nytt 1984, och dit vill inte jag komma. Därför gäller det att vi själva gör vad vi kan för att visa vem man är, och det så öppet som Jonathan Lindborg har gjort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar