SL, zoner och segregering

SL har släppt sina nya biljetter med där man skall ange en standardresa vid första laddningen. Därmed har, äntligen, zonerna börjat diskuteras igen. Socialdemokraterna anser att zonerna borde avskaffas, medan de borgerliga vill diskutera hur biljetterna skall utformas eftersom det visat sig att inte ens SL:s egen personal förstår det nya systemet. Här håller jag med sossarna.

Zonerna inom Stockholms län är inte bra, och i Botkyrka gör de bara att segregeringen blir större. Norra Botkyrka är inte tillsammans med resten av Botkyrka på grund av zongränsen som ligger som en spärr emellan centralorten Tumba och orterna Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg.
Åker jag två stationer med buss mot Tumba från Alby så byter jag zon och måste betala tre markeringar, men åker jag däremot tunnelbanan till Täby (längst ut röda linjen mot Uppsala), eller till Lidingö och lidingöbanan längst ut så blir det fortfarande samma zon, även om restiden skiljer mellan bussen på 5 minuter mot Täbyresan på ca en timme. Är det rimligt? Inte för de som bor i Norra Botkyrka och har sitt kommunalhus 12 min med buss från Alby, men med mycket dyrare biljetter än att åka till Lidingö.
Segregeringen märks tydligast hos ungdomarna som bor i Norra Botkyrka och inte har någon riktig fritidsgård i Alby (Den som finns är "Tillfälligt inhyst i en korridor" sedan 5 år). Har de inte terminsbiljett så har de knappt råd att åka mot Tumba och en chans att träffa fler svensktalande ungdomar i deras ålder. (Skillnaden mellan norra och södra Botkyrka är markant om man ser till antalet ursprungssvenskar i de olika områdena). Det behövs en blandning för att berika alla ungdomar, och det sker inte genom att lägga en ekonomisk spärr mellan den rikare delen av Botkyrka och den fattigare delen.

Utlokalisering

I samma veva som biljetterna och zonerna diskuteras är de kommunala myndigheternas personal i Stockholmarga som kommer att tvingas att flytta sina arbetsplatser från de dyra lokalerna inne i centrum till de billigare i förorterna. De anställda vill jobba kvar i centrum och inte åka ut dit. "Det blir frustrerande att sitta i tunnelbanan och inget kunna göra" säger en till DN i denna fråga, och många har hotat med att säga upp sig.
Även en arkitekturhistoriker anser det var fel med utlokaliseringen, eftersom han bara ser att det leder till en utarmning av city, och bara de företag som har råd kommer att finnas där. Även resandet kommer att öka. (Fast hur var det med flytterna till andra orter från Stockholm?). Tyvärr så framgår det inte om han är politisk i sin syn eller ur vilket perspektiv han drar sina slutsatser.

Att hota med att säga upp sig är inget klokt alternativ, eftersom det är svårt att få tag på nya jobb, och man får inte a-kassa den första tiden om man själv säger upp sig, däremot kommer kommunen snabbt att hitta nya som inte klagar på att utgå ifrån förorterna... kanske till och med så att fler invandrare kan få jobb på myndigheterna då, vilket skulle vara bra.

Själv så anser jag med att det är bra om de statliga och kommunala myndigheterna inte ligger mitt i de dyraste områdena, där kan man istället ha företag och bostäder blandat. Myndigheterna betalar sin hyra med skattepengar och skall spara dessa i så stor mån det går för att använda dem till bättre saker. Flytta ut myndigheterna, de som bor för långt bort får kanske sluta eller byta myndighet, men sånt är livet. Jag har själv slutat från ett jobb när det flyttade längre bort och restiden blev för lång (över 1,5 timme enkel resa).

Dock finns det ju vissa delar som inte kan flytta, det måste man vara noga med att poängtera, ex jourpersonal inom vården måste finnas i alla stadsdelar, men det är en annan femma jämfört med ex skolförvaltningen.