Rasisten Tintin, men Taube då?

Uppdatering i slutet...

Nu kokar det i det litterära och kulturella Sverige. Hergés Tintin har blivit bortcensurerad på Kulturhuset i Stockholm för att det förekommer bilder med gamla arketyper i den. Se bara Tintin i Afrika. "De är rasistiska", ansåg Kulturhusets "konstnärliga" ledare Behrang Miri. (Att de sedan backar efter att hela Sverige reagerat är en annan femma, det är tanken som räknas).

Det som är upprörande är att man lägger in moderna värderingar i ett alster som producerades under en annan tid. Det betyder inte att den tiden hade rätt, men det är en avbild av den tidens synsätt, och där kan man inte gå in och ändra. Tintin i Kongo har varit upp för censur flera gånger under 2000-talet, bland annat i Belgien.

Var skall gränsen gå?

Jag tror inte att Behrang Miri inser att om man börjar i den lilla skalan så finns det mycket av svensk kultur som måste rensas bort. I förlängningen så bör i så fall även Bibeln och Koranen med rensas ut för där förekommer många avsnitt av rent etniska diskrimineringar! Detta kallas för moralpanik!

Låt oss i stället se på kvinnoförtryck i kulturen: Taube är ett bra exempel som har gjort flera sånger om horor, prostituerade. (finns i Bibeln med, ex Hes 23:19-20) Sånger som innhåller prostitution är bland annat Flickan i Havanna och Valparaiso. Skall vi ta bort dem med, eller är det bara rasism som skall rensas bort? (Då får vi inte glömma negerkungen i Pippi!) Inte könsdiskrimineringen, för då kan man stöta sig med "de heliga böckerna" och religiösa fanatiker? Vilken tur Strindberg då har som kunde vara ganska kvinnoförnedrande med... Eller andra klassiker, vilket Herman Lindqvist påpekar.

"Pippi går till sjöss", 1971

Till "Kultureliten"

Den tiden när "kultureliten" kunde bestämma vad som var bra och dålig kultur är pasé. Nu med internet och fri kunskap fungerar inte censuren på samma sätt som förr. Nu kan folk reagera och visa det utan att de etablerade medierna kan stoppa det. Lär er att tänka efter före. Bloggare och andra kan påverka mycket nu för tiden!

Uppdatering

Detta inlägg riktade in sig på sakfrågan. Censur av litteratur. Ger man sig in i debatter så får man leken tåla, anser jag...så länge som debattörerna debatterar sakfrågan. Personen bakom kan vara viktig att påpeka vem det är och dess bakgrund om det påverkar debatten.

När debattörer börjar gå över till direkta personangrepp då har man gått över gränsen, anser jag. Jag läste i media igår att Behrang Miri blivit hotade och allt möjligt och därför inte vågar vara hemma. Det i sig är upprörande. Det verkar som om vissa personer tror att det är fullt acceptabelt att hota och leva rövare med andra bara för att man inte tycker samma sak som de gör.
Deras tilltag visar att Carlos Rojas har helt rätt: I stället för att fokusera på problemet med vardagsrasism och hur man måste försöka komma till rätta med den så går drevet mot de få som vågar försöka säga ifrån. (Nu tog Miri enligt mig fel väg, men kontentan är att han ville göra något för att minska rasismen och då blev det personangrepp i väldigt stora proportioner)

Nu är frågan: Bortsett från de heliga: Tintin och Pippi, hur skall vi gå vidare så att Sverige blir ett mångkulturellt samhälle där alla vuxna har samma demokratiska rättigheter? Invandrarkvinnor samma rättigheter som männen? Bit i det sura äpplet och försök vara den lilla pusselbiten för att få ett fungerande samhälle där alla kan vara en del av gemenskapen

Den nakna sanningen om arabiska män

När jag jobbade som lärare på en muslimsk skola i Stockholm fick vi som lärare veta att vi alltid var tvungna att vara två lärare när vi åkte på studiebesök. Min första tanke var "Jaha, vi skall hålla koll på ungarna så att de sköter sig"! Det är ju den vanliga uppgiften för lärare, men ganska snart stod det klart för mig att det var motsatsen. Eleverna skötte sig som vanligt bra, men det som chockade mig var när en äldre svensk man såg klassen gå in i tunnelbanan och han högt sa "Fy fan" när han såg de slöjbeklädda 12-åriga tjejerna, reste sig och gick därifrån med ett hatiskt ansiktsuttryck.
Då stod det klart för mig att min uppgift var att skydda de muslimska tjejerna mot hatiska svenskar. Tjejerna, inte killarna! Killarna ser ju ut som vilka killar som helst med sina byxor och lite mörka hår. De kunde lika gärna vara från Sydeuropa... men tjejerna med slöja syntes ju, och då gav man sig på dem! Vuxna män som mobbar småtjejer för att de klär sig i sina traditionella kläder! (Ja, det är av religiösa anledningar, och ännu ett ja: Jag anser inte att man skall tvinga på småflickor sådan klädsel... särskilt de som var ännu yngre och definitivt inte hade kommit in i puberteten och blivit ett "sexualobjekt"... men nu hade de sådana kläder)
Jag har skrivit om niqab i skolan tidigare på min engelska blogg, och då tog jag upp skolverkets skrivelse om
att man inte fick förbjuda det klädesplagget i svenska skolor, men den enskilde läraren får hävda att niqaben försvårar undervisningen och förbjuda det, enligt aftonbladet. Detta betyder då att den enskilde läraren riskerar att utpekas som rasist, fast de flesta lärare anser att man skall kunna se elevernas ansikten för att få en bra interaktion. Som kuriosa kan jag meddela skolverket att den muslimska friskolan jag jobbade på,  Al-Azharskolan, hade ett förbud mot just niqab av pedagogiska skäl. Det var inget konstigt med det, och jag står helt bakom det.

Den nakna araben

När dessa barn växer upp så blir de vuxna, och då blir helt plötsligt alla med arabiskt utseende sedda med misstänksamma ögon. Detta även om de kanske aldrig har varit utomlands, och kanske till och med tillhör svenska kyrkan (eftersom de adopterades när de var bäbisar).
I Svenska dagbladet 3 juni skrev Hana Al-Khamri om en arabisk kvinnlig konstnär, Tamara Abdul Hadi, som själv råkat ut för liknande situationer som jag beskrev ovanför. Hon anser att det har blivit värre efter 11 september 2001, och beslöt sig för att göra ett konstprojekt för att lyfta fram de oskyldiga männen som är helt normala. Hon ville lyfta fram den nakna sanningen om de arabiska männen, eftersom kvinnan redan har utforskats så mycket. Hennes projekt har gått ut på att fotografera avklädda arabiska män för att visa på deras oskyldiga utseende, samtidigt som deras bakgrund som affärsmän, lärare eller studenter skall visa att alla är vi lika. Att en kvinna vågar ta detta steget till att dekonstruera den negativa bilden har även fått sina kontroverser eftersom det är väldigt kontroversiellt att en kvinna fotograferar halvnakna män. För mig är det hjältemodigt av henne att göra detta, och jag ser fram emot att hennes projekt blir klart.

Jag tänkte även ta upp en annan arabisk kvinna, som tog fram den nakna sanningen om Egyptens militärdiktatur, nu lagom till att militären återigen har tagit tillbaks makten genom att författningsdomstolen, utsedd under Mubaraks tid och lojal militären...som mer och mer liknar en militärjunta. Det är Aliaa Magda Elmahdy, som jag skrev om på min engelska blogg i november. Hon demonstrerade genom att fotografera sig naken och lägga upp bilderna på sin blogg, samtidigt som hon förklarade varför hon gjort det såhär, enligt The Daily Beast: "The yellow rectangels on my mouth, eyes and sex organ resembles the censoring of our knowledge, expression and sexuallity". (De gula rektanglarna över min mun, mina ögon och könsorgan skall visa på censuren av vår kunskap, uttrycksmöjlighet och sexualitet). Det kan verka idiotiskt att stirppa, men ser man på vad militären gjorde med kvinnor som protesterade i november så ser man det i ett annat ljus: De slet av kläderna och stoppade in två fingrar i slidan för att "se om de var oskulder", enligt the Guardian. Den nakna protesten spred sig sedan till Israel där många kvinnor klädde av sig (men inte helt) som stöd för denna modiga kvinna. Tyvärr, som ni ser i artikeln, så har inte de andra kvinnorna fått sina rättigheter heller-och militären bryr sig inte. De gör allt i sin makt för att stanna vid makten.

Framtiden

Nu när muslimska brödraskapet utropar sig till segrare, samtidigt som valet har ogiltigförklarats av militärens knähundar så är framtiden oviss. Jag tror att många kommer att gå ut och protestera på torgen igen, men denna gången kommer militären att ta i med hårdhandskarna- de är rädda att de skall bli ett nytt Syrien. Inbördeskrig nalkas, tror jag, och förlorarna är kvinnorna som även i fortsättningen kommer att bli förtryckta och soldaternas leksaker, och alla andra som längtar efter frihet. Varför är det bara militären och dess släktingar som skall få njuta av frihet?

Låt oss hoppas att inte allt för många dör innan lugnet åter råder i Egypten, och de arabiska männen och kvinnorna inte ses som terrorister hela tiden.