När jag flyttade till Fittja Norra Botkyrka tyckte jag att det var så smutsigt på marken. Skräp över allt. Typiskt, tänkte jag och funderade en del på vilka det var som bodde här. Invandrare! Ok... Men efter ett tag så såg jag vissa tendenser som fick mig att ändra uppfattning. Varje fredagseftermiddag var papperskorgarna fulla med skräp, sedan kom helgen. Folk försökte lägga sitt skräp i de överfulla papperskorgarna, men det ramlade på marken eller så kom fåglarna och drog i det så att det spreds med vinden. Ibland kunde papperskorgarna stå överfulla i över en vecka utan att de tömdes. Problemet var inte att folket lät bli att lägga i papperskorgarna utan att det inte sköttes från kommunen.
(Visst fanns det folk som bara släppte skräpet på marken med, men det finns det inne i stan med.)
När jag flyttade till Alby från Fittja så fick jag åter uppleva liknande saker. Den mycket använda gångstigen som går förbi förskolan Ugglan skall vara upplyst med gatubelysning. På hösten för två år sedan var över hälften av lamporna sönder. Det i sig är en säkerhetsrisk var man än bor med stora mörka områden. Efter att ha haft det så i över två veckor ringde jag till Botkyrkabyggen, som sa att det var kommunens sak. Jag mailade till kommunen och påpekade säkerhetsrisken och skrev klart och tydligt att det utgjorde en säkerhetsrisk för alla, men speciellt för kvinnorna som var rädda att gå där på kvällen. Efter två veckor hade inget hänt och jag fortsatte maila. Jag fick heller inget svar. Till slut kontaktade jag en ledande politiker i miljöpartiet när de stod och hade bokbord. Han pratade med några och det löste sig.
Jag tvivlar på att en gångstig av samma kaliber hade fått stå oupplyst så länge i till exempel Tullinge (där det bor fler svenskar).
 |
| Gångstigen som saknade belysning och har vattenproblem. |
Det sista upprörande exemplet jag har för denna gången är ett som har pågått sedan jag flyttade till Alby för fyra år sedan. Samma stig jag skrev om förrut, se bilden ovanför, har alltid en vattenpöl som täcker minst halva stigen. Den finns där för att de som installerade brunnen inte kunde räkna ut var den lägsta punkten var. Detta har resulterat i att det när det har regnat är vatten över hela stigen och det är svårt att gå där. Ännu värre är det på vintern när vattnet fryser till is och det är skrovlig is över hela stigen. Äldre människor och personer med handikapp har väldigt svårt att ta sig fram då.
Det som är mest upprörande i det hela är att till vänster om staketet ligger den nybyggda Förskolan Ugglans parkering. Föräldrarna måste ha klagat på att det fanns en liten vattenpöl där, för i våras började kommunanställda att gräva upp parkeringen och installerade en ny brun som (nästan) leder bort vattnet. Den brunnen kopplades ihop med den befintliga, vilket syns i den mörka asfalten vid staketet på nästa bild.
 |
| Den mörkare asfalten syns under den vita skylten på staketet. |
När de nu gjorde detta arbete och hade maskinerna ute, varför kunde de inte lägga ett likadant rör till den lägsta punkten vid stigen så att även vi som bor i Alby kunde få gå torrskodda och utan att vara rädda att bryta foten på vintern?
Måste någon bryta foten där och ringa och stämma kommunen innan de gör något, för jag kan inte tänka mig att de inte känner till problemet. Eller skall de som har problem med isen börja gå igenom Ugglans lekplats så att förskolepersonalen börjar klaga? (och då givetvis skylla på att man vill gå på ett säkert ställe för att inte bryta benen. Det är inte rätt mot personalen, men säkrare för oss...)
Såhär blev det sedan,
läs inlägget och se bild.
Invandrarna är problemet!
Jag ser dessa problemen som att det hela beror på invandrarna. När det är så många invandrare som bor på samma område så betyder det att det bor många som inte känner till sina rättigheter i samhället. Många kanske bara är tacksamma att de får bo i Sverige och vill därför inte klaga. Därför kanske det inte blir så många klagomål som det skulle vara.
Invandrarna känner som sagt inte till sina rättigheter helt och då är det lättare för tjänstemännen att prata bort deras klagomål med fina ord som gör att inget händer. Jag har själv varit med om att en kvinna som ville byta skola och sätta sina barn på en friskola blev tillsagd av en tjänsteman (för 6 år sedan) att hon inte kunde det för det skulle kosta pengar för henne, vilket är helt fel.
Att folket i Norra Botkyrka känner sig undanskuffade och inte respekterade av politikerna är kanske inte så konstigt när man ser på det på det sättet. När politikerna mer bryr sig om de "svenska" områdena mer och därför lämnar detta område till sitt öde gör att folket här tappar respekten och då blir det tyvärr uppror och bårkigare (som det råkade bli i Fittja förra veckan).
Politikerna är det riktiga problemet
Problemet är därför "invandrarnas" på det sättet att politikerna inte bryr sig om områden där dessa är överrepresenterade, förutom när det är val. Var finns ungdomarnas nya fritidsgård? Alby fritidsgård är ett skämt, medan personalen gör ett hästjobb och är väldigt duktiga.
Nu finns det krafter som vill satsa på Norra Botkyrka, men det är oftast ideella krafter och det saknas resurser. Hur skall de kunna göra så att ungdomarna ser något vettigt att göra i området när inte politikerna ger sitt stöd? Se bara på hur
Rei Botkyrka fick höja sin
medlemsavgift när kommunen istället för att satsa mer här efter mordet på Seedy drog in på stödet till klubben och deras eftermiddagsaktiviteter för skolungdomar.
Nu håller en grupp på att försöka starta en skrivarstudie i Alby för att ungdomar och vuxna skall ha en naturlig samlingsplats att träffas och lära sig att skriva och uttrycka sig. Det skall hållas småkurser i olika typer av skrivsätt. En mycket bra ide, men det saknas lokal... Jag hoppas detta kommer igång och de duktiga personerna som driver detta får se hur de är med och förändrar Norra Botkyrka, för vi som bor här vi är stolta över att vara en del av området.
Jag är "helsvensk", men trivs bra här i blandningen, men jag är orolig att bristen på aktiviteter skall göra att barnen och ungdomarna växer upp och gör dåligheter istället för positiva saker.
