Gymnasiestudenter på högskolan?

I SvD, Brännpunkten, skriver tre högskolerektorer från glesbygden, Högskolan Dalarna, Högskolan på Gotland och Mittuniversitetet,  att de skulle vilja öppna upp nätbaserade kurser för "duktiga gymnasieelever".

Är det så klokt? Några kommentarer tycker inte det, men har de tänkt efter? Jag tror inte att dessa personer som är negativa verkligen är så insatta själva.

Grundskolan-gymnasiet

Som det är nu så kan man på vissa skolor börja läsa gymnasiekurser i ämnen som man har tentat av redan på det som kallas högstadiet. Detta för att eleverna inte skall bli hämmade i sin kunskapsutveckling. Detta har varit positivt för dessa elever. Även om jag själv personligen har haft svårt att hitta gymnasieskolor som går med på det så ser jag stora fördelar där.

Gymnasiet-högskola

Redan nu så finns det olika samarbeten mellan högskolor och gymnasieskolor, men dessa kan inte alla komma åt på grund av att de bor för långt bort från högskolan. Dessutom så får man inte några poäng för de kurserna utan måste ändå läsa in det efteråt. Vad är då vitsen kan många tänka.

Förslaget ur mitt perspektiv

Förslaget är då utmärkt, att låta gymnasieelever läsa nätbaserade kurser, om de har uppnått rätt nivå i ämnet. Rent praktiskt hur det skall lösas får andra lösa, men att se inrapporterade slutbetyg i ex historia eller kemi kan inte vara svårt. Dessa elever går sista året på gymnasiet och har då läst minst en kurs i Ma, Sv eller eng och har då betyg i dem (saknar de betyg i de ämnena så får de inte gå...)

Elever som har viljan och förmågan skall inte stoppas av byråkratiska gränser som inte gör någon nytta!

Släpp eleverna loss i sin kunskapstörst! 

Samhällsekonomi

Rent samhällsekonomiskt bör det vara bättre med eftersom gymnasieeleverna inte får ta studielån, vilket gör att de kanske kan bli klara tidigare och har mindre lån och blir tillgängliga på arbetsmakrnaden tidigare!

Alla är vinnare (och det är inget som stör de svaga eleverna eftersom inte resurser tas från den befintliga undervisningen)!!!


Medan man väntar på besked kan man alltid fördjupa sin kunskap på de fria kurserna på Wikiversity (Det finns tyvärr inte så många bra svenska än, men förhoppningsvis kommer arbetet igång snart. Se fler på den engelska länken.)

Utbildning för framtiden. Saknas!

Uppdateringar i slutet.
I dagens tidningar står det att högskolorna måste dra ner på sina utbildningsplatser och de får minskade anslag. Totalt kan det röra sig om upp till 15 000 platser som försvinner!

Utbildningsminister menar att antalet ungdomar som skall in i de högre utbildningarna håller på att minska och därför är det inte mer än rätt att minska anslagen till universiteten och högskolorna.

Han drar även tillbaks de extraanslag som högskolorna fick under krisen. Vad han har missat är att krisen inte är över. Medelhavsländernas eurokris påverkar oss i väldigt hög grad, vilket gör att arbetslösheten har ökat. Det är inte bara gymnasieungdomarna som studerar, utan det är ett sätt för många som förlorar jobben eller tvingas att gå ner i tjänst att öka sin konkurrensförmåga. Utbildningarna behövs för att Sverige skall kunna möta en föränderlig arbetsmarknad och konkurrera med övriga världen.
Många av de som läser på till exempel Mittuniversitetet gör det på distans. Då kan de kombinera sitt jobb med att kompetensutveckla sig. Nu försvinner en stor del av dessa utbildningar, vilket är synd (Motiveringen från statligt håll är att de har sämre resultat, enligt prorektorn så är det ett orättvist verktyg eftersom många av de som arbetar läser för kunskapens skull och inte bryr sig om att ta ut poängen. En uppmaning till alla er som läst distanskurs och bara har lite kvar- Se till att göra färdigt nu så att ni bättrar på statistiken, för dessa kurser är viktiga att de finns! Jag har själv missat att gå på en sådan kurs för de var tvungna att ställa in den pga minskade anslag. Det var inte kul. Jag behövde den för mitt jobb.)

En sak till som Björklund har missat, men jag antar att han inte borde ha gjort det eftersom han är uppdragsgivare för undersökningen, är att många högre utbildningar inte har tillräckligt bra kvalitet enligt en undersökning. Hur skall Sverige då kunna konkurrera?
Får jag påminna herr Björklund om de 30 procentiga permanenta höjda anslagen inom grundutbildningen som skall komma humaniora och samhällskunskapens grundutbildningar till del från 2013. Läs här om ni har glömt det (det är er egen websida, Björklund. Dock tycker jag själv att rubriken och varifrån pengarna kommer gör det lite tandlöst, men nu skall det bli intressant om det fortfarande är 400 miljoner kr efter neddragningarna...)

Sverige skulle satsa på att ha många och högkvalitativa utbildningar så att vi ligger i topp, inte dra ner så att även högskolornas utbildningar blir på en låg nivå lik den svenska grundskolan.
Därför undrar jag även vilka som skall forska inom ex life-science när utbildningsplatserna dras ner så att färre uppnår forskarstatus.

Har regeringen verkligen tänkt här?

Uppdatering Professorers åsikter

När man läser de som jobbar med högre utbildnings åsikter på SvD Brännpunkt så ser man att jag inte är helt fel ute. Skolan måste reformeras så att man har klara och tydliga mål mot jämförande studier i andra länder (PISA). Dessutom så måste högskolorna bygga mer mot inovationer och kanske även kontakt mot företag. Förenkla reglerna för små forskarföretag så att vi får en större spridning än några få stora företag (som kan flytta utomlands om de vill, som i Trollhättan och Södertälje).
Mångfald är nyckelordet både inom företag och naturen. Darwins regler, något modifierade, fungerar inom ekonomin. Det är A och O att känna till så att man kan satsa. När skall regeringen göra det?

(Detta är min 100:e post som bloggare om nyheter och annat som har upprört mig sedan starten sista maj 2012. Tack ni 11 100 som har läst och kommenterat posterna)