Systemfel i betygen?

Uppdatering i slutet.

Sitter och är lite smått förbannad men vet inte om jag skall vara det på lärarna eller systemet.
Jag är själv lärare med 17 års erfarenhet, men har inte jobbat med de nya betygen eftersom jag gick över till folkhögskola för tre år sedan.

När jag då sitter och får höra att min ene son kommer att få betyget D i betyg och inte C för att han var ett poäng under gränsen på procentprovet, men flera poäng över C-gränsen på det andra provet och hade C förra terminen. Jag undrade jag varför. följande svar fick jag
*Detta är ett terminsbetyg. (Förr var det läsårsbetyg på våren, är det inte det längre?)
*Har man inte uppnått gränsen så har man inte.(Bra, tydligt. Det gillar jag, men om man uppnår gränsen senare under terminen då?)
*Man får bara komplettera om man inte uppnått godkänt (dvs fått F på provet).

Jag pressade läraren lite, och enligt honom så gäller det resultatet man fått på proven, även om det är nationella proven, fast där svävade han lite mer om att det bara är ett prov bland de andra... Men "Ett prov bland de andra" när varje prov är som en yxa.

Stämmer det han säger så är det ingen idé att säga till barnen som satsar på att få bra betyg att fortsätta plugga på de ämnen där de har råkat misslyckas i ett prov i början av terminen! Det låter ju jättebra.

Eget arbete

För att göra mig ännu mer förbannad när det gäller detta betyget så är NO-läraren sjukskriven resten av terminen och matteläraren skall vikariera. Eftersom allt är färdigt i NO skall eleverna jobba med eget arbete, dvs sådant de måste öva mer på i andra ämnen.
Jag frågade varför inte min son kunde få komplettera det avsnittet han hade misslyckats på under dessa lektioner, eftersom han då hade tid och läraren kunde se att han faktiskt lärde sig.
Det gick INTE!
"Då vill alla elever läsa upp sina betyg, och det blir en ohållbar situation". Men att läsa upp betyget på sommarskola skulle kunna gå... men då får man prata med hemkommunen.
Jag hävdade bestämt att gränsfallseleverna skulle haft möjlighet, inte alla, särskilt när skolan ändå ger eleverna minst 10 timmar arbetstid då de kan jobba för att lära sig saker de missat.

Komplettering

Jag är en jobbig förälder, måste han tycka. Jag har många barn och alla går inte på samma skola, vilket gör att jag ser olika sätt. Mina andra barn som går på engelska skolan pratar om att de "ska bara komplettera en sak i spanskan så får jag ett A".
Ja men... får man det?
Vad säger skolverket om detta? Någon som har ett svar?

Kemiprov

För att ta upp ännu mer om betyg så började det inte så bra i kemin heller.
Barnen bytte skola till denna terminen. Veckan efter skolan började skulle de ha kemiprov, fick de reda på på torsdagen och provet skulle vara på tisdagen. De hade jobbat med syror och baser under en månads tid.
De var nya på skolan och hade inga läromedel. Jag hittade en gammal bok som jag hade hemma som de kunde titta i under helgen. På måndagen fick de en bok att läsa i av läraren (för ni är ju tvillingar och bor tillsammans så ni kan läsa i samma bok). De råpluggade hela kvällen och var som förstörda.
Jag sa: "Gör provet för att se hur det går. Stressa inte utan läraren vet att ni inte har haft någon bok så om det inte går bra får ni säkert göra om det"
Ack, så fel jag hade. Den ene fick D den andre fick C (och hade B från förra skolan). Båda var besvikna och ville göra om det.
"Ni var ju duktiga och har klarat er så det behöver ni inte, ni kommer att få de betygen".
De som hade läst ämnet i en månad och fick F fick däremot göra om provet...
Jag mailade till rektor och lärare och tjatade. Rektorn hänvisade bara till läraren...
Barnen tyckte det var orättvist mot dem att de bara hade fått en dag på sig att plugga och i efterhand sa jag till dem: "Hade jag vetat så hade jag sjukanmält er för den dagen". (Är det "bra föräldraskap" att lära barnen ljuga på det sättet?)
Först vid utvecklingssamtalen fick jag möjlighet att prata med kemiläraren. Han menade att de var duktiga (den som fick C hade visst varit bäst i klassen), så varför stressa dem, men om de vill kan de få göra om provet, vilket gjordes innan påsk. Då fick de sitta och plugga igen hemma.

Föräldrar

Om det som har hänt mig är så det nya systemet är:
*Skicka inte era barn till skolan för att göra ett prov om de precis har varit sjuka och inte kunnat plugga, för då riskerar de hela terminsbetyget! Låt dem stanna hemma istället.
*Sätt press på era barn i början av terminen i alla ämnen, får de sedan under terminen ett sämre betyg i ett ämne så skall ni inte tvinga dem att plugga det så mycket utan fokusera på de ämnen som de fortfarande har chans att få bra betyg i. (Låter det som ett klokt tips från en som tycker att ALL kunskap är nyttig? Nej det är inget klokt tips, utan bara ett sätt att visa på systemets sjukhet-Betygen ÄR viktiga för att gå vidare till gymnasiet)

Förstår ni inte det nya systemet? Har ni helsvensk bakgrund? Känn er inte dumma... Jag är helsvensk och har satt betyg som lärare under 15 års tid och förstår inte. Tänk då på alla stackars invandrare som vill hjälpa sina barn och dessutom måste försöka förstå språket förutom det som jag inte förstår. Är det konstigt att vissa ungdomar förlorar tron på samhället?

Uppdatering

Jag mailade givetvis till rektorn med angående denna historia och fick svar samma dag. Eleven som fick ett D i procentprovet skall få göra kompletterande uppgifter för att visa vad han kan. Det är bra, men...
Hur många ungdomar som får betyg blir orättvist bedömda på detta sättet och föräldrarna vet inte vad de skall göra?
Det är ett stort problem anser jag, och det är först nu som jag har kunnat råka ut för det för mina barn har kommit upp i betygsålder. Hoppas jag inte råkar ut för mer under de kommande åren...

Skall Måhl styra skolan?

Just nu pågår det en debatt om skolan och om man skall gå om en klass när man inte når målen.
För mig är svaret kluvet. Per Måhl, som är känd inom skolvärlden och betygssättningssakkunnig har en åsikt medan Per Båvner, sociolog och analytiker på utbildningsdepartementet tills i fjol, har en annan. Enligt mig har båda rätt.

Båvner

Båvner har rätt på det sättet att elever som går om i senare årskurser oftast är skoltrötta av att ha misslyckats under så lång tid att de redan har gett upp. För dem är skolan bara en lång väntan på att bli utsläppta så de kan få jobba, och de har svårt att inse att jobben där de kan tjäna lite mer pengar kräver utbildning. De behöver vinna denna insikt själva genom trial and error.
Båvner går igenom ungefär samma tankegångar jag gjorde när jag beslutade mig för att inte göra lumpen- Ett år utan lön gör att jag förlorar mycket rent ekonomiskt... Enligt Båvner så kostar det först och främst ca 100 000 kr/år, vilket i sig är en stor summa pengar som skulle kunna användas till extra resurser för hela klassen och stödja många istället för en omgång (om nu skolan hade fått dessa pengar, vilket den inte får). Sedan är det kostsamt för staten att arbetsföra personer inte kommer ut på arbetsmarknaden så tidigt. Men till Måhl istället då

Måhl

Måhl anser att om man går om tidigt (innan 16 års ålder) så får man en chans att lyfta upp sina kunskaper så att man kommer i fatt. De som inte går om innan 16 kommer ändå att tvingas göra det i gymnasiet (det som var IV) eller andra arbetsmarknadsutbildingar och då kosta större resurser. Dessa personer riskerar även att falla in i kriminalitet (min kommentar, inte Måhls) när de ser sig i en hopplös situation.
Den kostnadsbesparing som Båvner ser gäller ur statliga ögon, och inte i ögonen på en rektor, för rektorn får knappt några extra resurser för att ta hand om elever som fortsätter (med ett åtgärdsprogram), men en omgång ger dessa pengar.

Min åsikt

Att gå om för sent ger inget, anser jag, eftersom eleverna är så skoltrötta att de bara kommer att fortsätta misslyckas och kosta samhället dyra pengar.
Det som behöver göras är därför att lärare på de lägre åldrarna måste bli bättre på att våga säga ifrån, och få stöd av rektorn, när de upptäcker en elev som behöver stöd i form av ett extra läsår. Helst skall man gå om innan årskurs 4, för det är oftast bristande läs och skrivkunskaper som gör att man kommer efter och har svårt att komma i kapp. Det har hänt mig allt för många gånger att jag har fått sitta i klass 7 med yxan och sagt (lite hårddraget) "Ditt barn har inte kunskapen och möjligheten att klara nästa läsår utan måste nog gå om". Föräldrarna har då chockat svarat "Men vi har ju i 6 år fått reda på att vårt barn jobbar bra och klarar sig". Jag har då fått förklara att läraren har menat "...klarar sig utifrån sina förutsättningar, men inte når upp till målen". Efter en diskussion för stå de oftast och barnet har fått gå om, men detta förfaringssätt skulle inte behöva ske. Barnet är redan trött på misslyckanden där och skulle gått om tidigare (annars inte alls).
Nu är risken för detta mindre när eleverna får betyg tidigare, men jag undrar ändå hur många av "mellanstadielärarna" som sätter F på snälla elever för att inte göra dem ledsna. Att sätta betyg ingår i lärarutbildningen för högstadiet och gymnasiet, men hur mycket har det behandlats för låg och mellan under lärarutbildningarna före år 2005?
Att sedan tycka som grön ungdom och bara vilja ge ett omdöme istället för betyg har ju visat sig inte fungera. Det är ju så det var innan, de styrs bara av sin ideologi enligt detta svar. Nå får eleverna ett betyg, och omdöme med åtgärdsprogram måste skrivas om man inte får godkänt. Omdömesskrivningar för alla elever (upp till 200 st för vissa ämneslärare) är dock så omfattande att skriva att ännu mindre tid skulle finnas till lektionsplaneringar.

Måhl påpekar även att rektorn måste få ett bättre stöd från skolverket för att kunna ta denna typen av beslut. Jag tror att de har det redan, men tydliga riktlinjer skadar aldrig.

Egen erfarenhet

Jag har själv råkat ut för att en elev behövde gå om, men rektorn ville inte det (eleven hade släktskap med rektorn som då såg det som ett misslyckande). Där var problemet språkliga som gjorde att eleven inte förstod nyanserna i texter även om den hade bra svenskt uttal. (att säga meningen "det är fler ägg på det bordet än på det" betyder inte att man förstår vad ordet "fler" betyder. (Här pekade eleven på det bord med minst antal ägg och sa fler!), se Gunilla Molloys matematiska begreppsordlista sist i denna länken) Eleven fick stora problem med alla skolämnen eftersom den inte förstod vad som var fel i det den gjorde, och extra resurser fanns för att förklara. Denna elev hade tjänat på att få ett år extra i lugn och ro för att förbättra sitt språk när den gick i klass 4 än att komma efter i alla ämnen och alltid känna sig misslyckad.

Låt elever gå om om de behöver det, men vänta inte tills årskurs 8, för då är det för sent!
Avslutar med en video om hur viktigt det är tt lära sig alla ämnen

Gymnasiestudenter på högskolan?

I SvD, Brännpunkten, skriver tre högskolerektorer från glesbygden, Högskolan Dalarna, Högskolan på Gotland och Mittuniversitetet,  att de skulle vilja öppna upp nätbaserade kurser för "duktiga gymnasieelever".

Är det så klokt? Några kommentarer tycker inte det, men har de tänkt efter? Jag tror inte att dessa personer som är negativa verkligen är så insatta själva.

Grundskolan-gymnasiet

Som det är nu så kan man på vissa skolor börja läsa gymnasiekurser i ämnen som man har tentat av redan på det som kallas högstadiet. Detta för att eleverna inte skall bli hämmade i sin kunskapsutveckling. Detta har varit positivt för dessa elever. Även om jag själv personligen har haft svårt att hitta gymnasieskolor som går med på det så ser jag stora fördelar där.

Gymnasiet-högskola

Redan nu så finns det olika samarbeten mellan högskolor och gymnasieskolor, men dessa kan inte alla komma åt på grund av att de bor för långt bort från högskolan. Dessutom så får man inte några poäng för de kurserna utan måste ändå läsa in det efteråt. Vad är då vitsen kan många tänka.

Förslaget ur mitt perspektiv

Förslaget är då utmärkt, att låta gymnasieelever läsa nätbaserade kurser, om de har uppnått rätt nivå i ämnet. Rent praktiskt hur det skall lösas får andra lösa, men att se inrapporterade slutbetyg i ex historia eller kemi kan inte vara svårt. Dessa elever går sista året på gymnasiet och har då läst minst en kurs i Ma, Sv eller eng och har då betyg i dem (saknar de betyg i de ämnena så får de inte gå...)

Elever som har viljan och förmågan skall inte stoppas av byråkratiska gränser som inte gör någon nytta!

Släpp eleverna loss i sin kunskapstörst! 

Samhällsekonomi

Rent samhällsekonomiskt bör det vara bättre med eftersom gymnasieeleverna inte får ta studielån, vilket gör att de kanske kan bli klara tidigare och har mindre lån och blir tillgängliga på arbetsmakrnaden tidigare!

Alla är vinnare (och det är inget som stör de svaga eleverna eftersom inte resurser tas från den befintliga undervisningen)!!!


Medan man väntar på besked kan man alltid fördjupa sin kunskap på de fria kurserna på Wikiversity (Det finns tyvärr inte så många bra svenska än, men förhoppningsvis kommer arbetet igång snart. Se fler på den engelska länken.)